Ny nättjänst har tagits fram av NRM: Naturforskaren

Inspirationsdag för lärare, Naturhistoriska riksmuseet lördag 10 november 2012

om framtidens ”nätbiologer”

Lägger här ut mina minnesanteckningar från konferensen:

Jourhavande biolog - Didrik Vanhoenacker inledde dagen med en historiskt genomgång av hur bestämningsböcker utvecklats sedan hans tid som aktiv fältbiolog.

Vad har han velat veta?

1. Vad är det för art? Detta har ofta varit en vanlig fråga. 

Svenska trollsländeguiden av Magnus Billqvist tog han upp som ett exempel på hur en bra fältbestämningsbok kan vara

Lokala faunor och florar kan det vara ett alternativ för framtiden?

Komma till rätt grupp? Vill man alltid komma till art eller räcker det med organismgrupp?

1. Var finns de? Hur hittar jag den? När finns den?

Folk som hör av sig till Naturhistoriska riksmuseet och mailar och frågar har ofta följande frågor: 

1. Vad är det för art?
2. Är den farlig?
3. Är den ovanlig
4. Vad äter den? Vem äter den?
5. Hur gammal är den

Här är exempel på vad allmänheten frågat om:

Gaffelsvans larv

Träddödare

Tallört

Svärmare

Smutsskinnbagge

Fågelbröstben

Spindlar i bananlådor - husspindel, jättekrabbspindel

Murarbin

Smalbandad ekbock

Kan man äta den frukten?

Vart tog alla grodor och paddor vägen?

Tusentals grodor! Vad säger en expert om fenomenet?

Kon har fyra magar men i vilken ligger kalven?

Genetiska fel hos växter - udda grejor

Är svenska sniglar ätliga?

Mystikt ljud från ”osynliga” fåglar. Cikada?

Journalisternas frågor:

Om sommarplågor

De som skriver undertexter till TV program frågar ibland om artnamn o.dyl.

Hur tar Didrik reda på svaren?

1. Böcker

2. Wikipedia

3. Google Bild

4. Svenska fjärilar, Beetle Base

5. Artportalens bildarkiv

6. Forskare och samlare på museet

7. Andra experter och kunnigt folk

8. Facebook-gruppen om insekter

Vilka grupper önskas mer information om?

1. Vildbin
2. Nationalnyckeln
3. Spindlar
4. Skalbaggar
5. Skelett
6. Mobil: Spår, bajs, sniglar, humlor med surr, fladdermöss

Vilka format önskas?

1. Nyckla, Bläddra, Planscher
2. Alla arter? Vanligaste?
3. Ordnade efter släktskap? Färger? Livsmiljö?
4. Hur stort geografiskt område?
5. Hemsida etc

Utforska naturen!

Fredrik Ronquist (Professor) i bioinformatik på Riksmuseet berättade om vilka nättjänster Riksmuseet har haft och berättade sedan om deras senaste projekt ”Naturforskaren” som lanserades idag. 

NRM utnyttjar nätet.

-Virtuella floran (68 000 besök/månad)

Startades 1996 av Arne Anderberg och Anna-Lena Anderberg

Stöddes de första tre åren av KK-stiftelsen

  Täcker de flesta i Sverige regelbundet förkommande arter med text, bild, karotr och bestämningsnycklar.

-Svenska fjärilar (145 000)

Startades lite senare av Bert Gustafsson

• Andra projekt: månadens kryptogam, information från jourhavande biolog och flyttfågelinformation

Museet övriga web 188 000 besök/månad

BalticDiversity ett intereg program

September 2011 - December 2013

Estland, Sverige och Finland

Har nu möjlighet att modernisera webbtjänster med detta projekt. 

Naturforskaren (Naturalist)

• till amatörbiologer, intresserad allmänhet
• djur, växter svampar
• texter och utvalda bilder
• Följer internationell standard
• utbyta innehåll
• Encyclopedia of Life och Wikipedia
• Dynamiskt genererat innehåll
• Utbredningskartor
• länkar till andra system
• länkar till rapportering av fynd
• länkar till presentationer
• Suddar ut gränsen mellan amatörforskare och professionell forskare

www.Naturforskaren.se

Global Biodiversity Information Facility (GBIF)

eBiodiversity

Encyclopedia of Life

Wikipedia

Navigera i Naturforskaren

• Sökfunktionen tillgänglig överallt

- Klassificeringen i högerspalten används för att navigera uppåt i systemet

• Klickbara länkar
• Klickbara listor

Global Biodiversity Information Facility

• Samlar data från hela världen
• Sekretariat i Cph
• Mer än 380 M dataposter
• Sverige levererar mycket data

Utbredingskartorna i Naturforskaren

• Data från svenska GBIF-noden
• Byts ut mot kartor som täcker Norden-Baltikum
• Inom projektet vill man att man på ett dygn ser det på utbredningskartorna.
• Förkomst och abundans
• Kvalitet vilar på data och databehandling

Styrkor i nätpresentationen

• Bara texter och bilder behöver laddas upp manuellt
• Bättre navigering
• Dynamiska kartor
• Aktuella länkar, anpassade efter grupp som skildras
• Bestämningshjälp kan genereras automatiskt
• Fyndrapportering direkt från systemet
• Atutomatisk länkning av svåra ord och definitioner (ontologier) 

Species profile model - en standard 

Vad omfattar naturforskaren just nu?

• 2800 arter fjärilar (i sammarbete med Bert Gustafsson)
• 40 arter hopprätvingar
• 60 arter trollsländor

Ca 50 000 arter finns det i Sverige

Hur täcka in alla arter?

• Systematiskt arbete på NRM och andra institutioner av professionella biologer
• Samarbete med amatörbiologer
• Utbyte av art och taxonsidor mer grannländer
• Skörd av information från forskningslitteraturen
• Satsningar på dåligt kända organismgrupper: svenska artprojektet och nationalnyckeln

Bioinformatik

DNA analys av fjäder tog Fredrik Ronqvist sedan upp. 

DNA nyckeln.

• Artbestämma ägg, fjädrar, frön, larver och delar av organismer
• Baserat på en kort DNA sekvens av lämplig gen (DNA-streckkod)
• DNA-sekvensen jämförs mot lämpligt referensbibliotek
• BOLD-SE
• BOLD
• GenBank

-Träffarna listas efter hur lika de är söksekvensen

- Länkar till samlingsdatabaser

• Skicka till NRM för analys (självkostnadspris)

Svenska DNA nyckeln

Upphovsrätten och nätet

Då: myndigheter tar betalt för verk de publicerat

• försvårar samverkan mellan myndigheter
• medborgarna betalar för att få något producerat och får sedan inte fri tillgång till det
• dåligt anpassad till dagens digitala värld
• hämmar framväxten av företag som utvecklar digitala tjänster baserad på myndighetsinformation

Nu: Myndigheter (till exempel museer) ska släppa allt de producerar fritt för både kommersiellt och icke kommersiellt bruk

Creative Commons kommer att bli en vanlig licens

Prof. Lawrence Lessig, Harvard var en av dem som skapade CC

Upphovsrätten på NRM

• Allt som produceras på arbetstid av museets anställda och som har verkshöjd är fritt tillgängligt.
• Äldre material digitaliseras och görs fritt tillgängligt så långt möjligt
• Alla texter i Naturforskaren är fritt tillgängliga

Rum för entreprenörer

• Med platstjänster, fynddata och materialet i Naturforskaren kan man dynamiskt producera lokalt anpassade bestämnings- och rapportmallar
• Helt nya typer av bidbdaserad bestämning
• Textminering och expertsystem

Vad händer nu?

• Kartor kommer att utvecklas
• Norden-Baltikum
• Snabbare dataflöde
• Fler kartor
• Nya funktioner: bildnavigering, mer sofistikerade länkar, direktrapportering i Artprotalen och PlutoF, etc
• Innehåll
• Bärfisar
• Finska och estniska sidor inom BalticDiversity
• Föra över innehåll från NRM till Naturforskaren
• Söka sammarbete med andra isntitutioner
• DNA-nyckeln och samlingsdatabasen (DINA-SE) släpps runt årsskiftet.